fbpx
Skip to main content

Biverkningar och komplikationer

Många interventioner inom hälso-och sjukvården medför risker för patienter i form av biverkningar och komplikationer. Kiropraktik utgör inget undantag. Enligt 3 kap. 1 § punkten 6 patientlagen (2014:821) framgår att patienten ska få information om väsentliga risker för komplikationer och biverkningar. Informationsskyldigheten kan inte anses omfatta alla tänkbara risker och komplikationer som ett ingrepp kan leda till, exempelvis mycket sällsynta komplikationer. Om däremot en biverkan av en behandling är förhållandevis ovanlig men mycket allvarlig bör patienten informeras.

Milda eller moderata komplikationer och biverkningar

Milda eller moderata komplikationer och biverkningar är vanliga efter kiropraktisk behandling. Mellan 30% - 61% av patienter upplever detta i någon form [1]. Påverkan är inte unik för kiropraktik. Den kan förekomma inom alla typer av manuell behandling såsom fysioterapi, osteopati, naprapati. Typiskt för milda eller moderata biverkningar är:

  • Vanligen kortvariga (avtar inom 24 timmar)
  • Lokalt obehag som stelhet, träningsvärk med mera.
  • Upplevd smärta utanför sökområdet, trötthet eller huvudvärk kan förekomma.

Det är svårt att bedöma vilka individer som är mer benägna att få biverkningar efter behandling. Det är oklart om det föreligger någon skillnad mellan olika typer av behandlingstekniker.

Allvarliga komplikationer och biverkningar

Allvarliga komplikationer och biverkningar kan vara ett resultat av en tidigare okänd underliggande sjukdom. Vid kiropraktisk undersökning finns det därför rutiner för screening av avvikelser som kan vara tidiga symptom och tecken på sjukdom.

Det finns sällsynta fall som rapporterar om mer allvarliga biverkningar i samband med kiropraktisk behandling såsom neurologiska besvär och vissa typer av stroke. Eftersom dessa typer av stroke, som beror på en skada i ett av halsens blodkärl, är mycket sällsynta hos patienter som söker kiropraktor, är det svårt att bedöma i vilken utsträckning de förekommer.

Det finns inga vetenskapliga belägg att risken skulle vara större att få en stroke vid besök hos en kiropraktor än vid besök hos läkare. Den ökade risken för stroke uppkommen från någon av halsens blodkärl i samband med kiropraktorbesök eller besök hos den allmänna vården, beror sannolikt på att patienter med en begynnande eller pågående sådan stroke ofta uppvisar symtom som huvudvärk och/eller nacksmärta [2].

Vad vi vet om kiropraktisk behandling och kärlskador

  • Det går inte att påvisa några samband mellan att besöka kiropraktor och en ökad risk för stroke [3].
  • Vid djurförsök på blodkärl liknande de hos människor, har det inte kunnat påvisats att kraften som genererats vid manipulationsbehandling är tillräckligt för att skada kärlen [4].
  • Studier har visat att rörelserna som används under kiropraktisk behandling är för små för att skada halsens kärl [5].
  • Det finns inga bra testmetoder för att upptäcka en pågående skada i halsens kärl kärldissektion [6].
  • Manipulationsbehandling tycks inte kunna påverka cirkulationen i halsens kärl [7].

Om det föreligger en skada på halsens kärl finns det en ökad risk för tilltagande blödning vid alla typer av rörelser av nacken, vardagliga rörelser som att titta upp eller vrida huvudet kan vara utlösande. Detta kan även innefatta rörelser eller positioner vid yoga [8], idrott [9], tandläkarbesök [11], hårtvätt hos frisör [10] såväl som de som en kiropraktor utför. Vid undersökning av nacksmärta hos kiropraktor eller annan primärvårdgivare är det vanligt att vårdgivaren ber patienten visa vilka rörelser som är skapar smärta. Om en skada på halsens kärl föreligger vid besöket kan dessa rörelser vara utlösande.

Referenser

1. E Ernst. Adverse effects of spinal manipulation: a systematic review. J R Soc Med. 2007 Jul; 100(7): 330–338. [PubMed].

2. Cassidy JD, Boyle E, Côté P, He Y, Hogg-Johnson S, Silver FL, Bondy. Risk of vertebrobasilar stroke and chiropractic care: results of a population-based case-control and case-crossover study. Spine (Phila Pa 1976). 2008 Feb;15(4):176-83. [PubMed].

3. Ephraim W Church,corresponding author1 Emily P Sieg, Omar Zalatimo, Namath S Hussain, Michael Glantz, and Robert E Harbaugh Systematic Review and Meta-analysis of Chiropractic Care and Cervical Artery Dissection: No Evidence for Causation Monitoring. Cureus. 2016 Feb; 8(2): 498.2016 Feb; 8(2): e498. [PubMed].

4. Austin N, DiFrancesco LM, Herzog. Microstructural damage in arterial tissue exposed to repeated tensile strains. J Manipulative Physiol Ther. 2010 Jan;33(1):14-9. [PubMed].

5. Herzog W, Tang C, Leonard T. Internal Carotid Artery Strains During High-Speed, Low-Amplitude Spinal Manipulations of the Neck. J Manipulative Physiol Ther. 2015 Nov-Dec;38(9):664-671. [PubMed].

6. Hutting N, Verhagen AP, Vijverman V, Keesenberg MD, Dixon G, Scholten-Peeters GG. Diagnostic accuracy of premanipulative vertebrobasilar insufficiency tests: a systematic review. Man Ther. 2013 Jun;18(3):177-82.[PubMed].

7. Symons BP, Leonard T, Herzog W. Internal forces sustained by the vertebral artery during spinal manipulative therapy. J Manipulative Physiol Ther. 2002 Oct;25(8):504-10.[PubMed].

8. Holger Cramer, Carol Krucoff and Gustav Dobos. Adverse Events Associated with Yoga: A Systematic Review of Published Case Reports and Case Series. PLoS One. 2013; 8(10): e75515. [PubMed].

9. Saw AE, McIntosh AS, Kountouris A, Newman P, Gaida JE. Vertebral Artery Dissection in Sport: A Systematic Review. Sports Med. 2019 Apr;49(4):553-564. [PubMed].

10. Correia PN, Meyer IA, Eskandari A, Michel P. Beauty parlor stroke revisited: An 11-year single-center consecutive series. Int J Stroke. 2016 Apr;11(3):356-60. [PubMed].

11. Chen TT, D’Aiuto F, Yeh YC, Lai MS, Chien KL, Tu YK. Risk of Myocardial Infarction and Ischemic Stroke after Dental Treatments. J Dent Res. 2019 Feb;98(2):157-163. [PubMed].